Hästeriet

Utbildningens mål att att få en brukbar och hållbar häst. Eftersom hästen är byggd med mest vikt förlagd på frambenen vill vi att den ska fördela vikten mer på alla fyra benen. Vi vill att den ska gå i samling och lägga mer vikt på bakdelen och avlasta framdelen. Den ska vara balanserad och självbärig. Man brukar säga att en häst som är samlad är "i uppförsbacke". Den sänker korset, has-, knä och höftled böjs kraftigare, framdelen kommer upp och dess rörelser blir friare. Ryggmusklerna jobbar avspänt och svansen pendlar, hästen drar ihop buken och rör sig taktmässigt med påskjut och bärighet. När detta sker får halsen mer resning och formen (var hals, nacke och huvud befinner sig i förhållande till vanadra) beror på hur hög samlingsgraden är. Ju högre samlingsgraden blir, desto högre blir hästens form, förutsatt att den är korrekt utbildad. Den lägsta graden av samling är att hästen är "på tyglen", ett uttryck som tyvärr kan bli missvisande eftersom det indikerar på att tygeln har en dominerande uppgift i sammanhanget. Eftergiften i nacke och sidor skapas av eftergiften i bakbenen, bakifrån och fram. Inte tvärt om.