Orkanen som aldrig kom
Jag tycker det är lite konstigt att folk verkar vara besvikna på att det inte blev någon orkan hos oss igår. Jag tycker sådana här lössläppta naturkrafter är jätteläskiga och är lättad att det inte blev värre än vad det blev. I Skåne var det ju kaos. Avblåsta tak, brutna träd, ivägblåsta hundar och tiotusentals hushåll utan ström. Tack för att vi slapp det!
Jag har jobbat hela helgen och igår men idag är jag ledig. Just nu sitter jag i vår nya, helt lovely, soffa med kaffemuggen (storlek xl) i handen och datorn på magen och tar det lugnt. Stallet är klart och efter lunch ska jag in till Alingsås för ett naprapatbesök (jag har ont överallt). Och idag är dagen då Lillen ska börja skolan igen. Nu har han haft långt höstlov och borde vara uppvilad och pepp. Dock börjar jag snart fundera på om han har nordsvensk i generna, jag tycker han bara blir större och större. Och lurvigare, så han ska snart ska få uppleva sitt livs första klippning.
Vi hörs, rid väl!
Jag håller med dig! Skönt att det inte blev så illa hos oss. Minns Gudrun, hur taket på stallet blåste bort, strömlöst i flera dagar mm. Med stormen per blåste ett fönster i ridhuset in. Tog det säkra före det osäkra och plockade in tidigt för att undvika flygande föremål för hästarna, fyllde upp vattenhinkar mm, även om vi har elverk. Det såg vid en snabbare kontroll i morse ut som att staketen hade klarat sig, och vi slapp vara strömlösa. Nu andas vi ut för denna gången. Puh