Hästeriet

Sjutton minusgrader och frost i skägget. Jag lade dagens ridplaner på hyllan och tänker faktiskt inte ha dåligt samvete för det. Lillen har gått toppen två dagar i rad med fokus på galopparbete. Vi har tänjt på gränserna både fram och tillbaka och han har verkligen kämpat bra, så en vilodag mår han inte dåligt av. Att galoppera så samlat som möjligt med bibehållen eftergift är inte lätt. Och det gäller att slappna av själv i kroppen och inte börja klämma eller spjärna av rädsla för ett avbrott. Hästen måste galoppera själv. "Canter on the spot, loose in the neck". Carl Hesters ord ekar och jag ser Charlotte Dujardin rida på Valegro i huvudet. Det är så jädra inspriernade och lärorikt att se bra ridning, att studera hur sin förebild sitter och använder kroppen, hur den jobbar med händer, armar, ben, säte för att kommunicera med sin häst och att sedan bli medveten om hur man själv gör. Och så kan man låtsas. Jag låtsas ofta att Lillen är Valegro och jag Charlotte, haha. I mitt huvud gör vi en prickfri grand prix, i alla fall så som jag tror att det känns! Carmen får också vila, hon har känts riktigt fin det senaste. Men mer om henne en annan gång, jag måste till jobbet. Vi hörs igen!