Vilken j**la smäll

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Här sitter jag med benet i paket och ska avanmäla alla planerade tävlingar.
Igår var jag och Carmen i Stenkullen och tränade. Det var varmt, men ett väldigt bra pass och vi avslutade svettiga och nöjda.
Efter att jag klätt av henne sadel och skydd och gått med henne en stund stod jag och pratade lite med tränaren och en annan tränare när det helt plötsligt, utan förvaring, smäller till och jag landar på rygg på grusparkeringen. Jag hann inte blinka. Jag kände att hon träffade mig på höger insida lår, men det gjorde dubbelt så ont i vänster knä. Första tanke var att benet gick av. Alla tre blev helt perplexa över vad som precis hade hänt, ingen såg det komma. Antagligen var det en blinning eller broms under magen som Carmen ville få bort. Jag tror också att hon blev lite förvånad över att hon träffade något, för hon gjorde ett litet skutt bort från mig och stannade så tränaren kunde ta henne. 
Det gjorde så satans ont att jag var tvungen att lägga mig och djupandas en stund för att hitta mig själv igen. Fick hjälp att få av stövlarna och satte mig för att resa mig. Det gick inte. Benet ville inte bära. Då kom nästa tanke. "Hur ska jag komma hem?" Fick hjälp att lasta Carmen och mamman till den andre tränarens elev kom med kylbalsam och vetraps och lindade benet. (Tusen tack!) Sen kom snälla Carro och hämtade oss och en stallkompis tog hand om Carmen när vi kom hem så vi kunde åka vidare till akuten. Sex timmar, flera undersökningar, väntan, datortomografi och en gipsning senare hoppade jag ut från akuten på kryckor med fraktur under knäet och en tre månader lång sjukskrivning. Jaha. Och jag som bara trodde det var en vrickning. Jag måste reflexmässigt ha vridit mig ifrån henne och inte lyft foten så jag lyckades vrida av benet. Ortopeden sa att det var en rätt ovanlig typ av fraktur och var väldigt nyfiken på hur jag lyckats med detta. Hästar, say no more. 
Detta var inte vad jag hade tänkt. Jag hade ju tänkt ha semester, rida, träna och tävla och åka på utflykter. Men kanske för det något gott med sig också (lite påtvingad vila) och redan nästa vecka ska jag bli av med gipset för att få en knäortos istället. Frakturen låg fint och behöver troligen inte opereras om det läker som det ska. Hästarna får vila lite nu så får jag fundera på hur jag ska göra med dem sen. Det är ingen som dör för det.