Åsa Foglé

Ridsystemet jag använder
Jag är ju som ni vet klassiskt skolad, mina ridpass på banan eller ridhuset har i stort sett alltid snarlika upplägg och det finns flera anledningar till det. Framför allt beror det såklart på träningsfysiologiska anledningar för att minimera skaderisken och maximera träningseffekten, men också av psykologiska anledningar för hästarna. Hästar är vanedjur och jag tror att det är viktigt att de känner igen sig i arbetet för att känna sig trygga och vilja jobba med mig. Mina ridpass ser därför alltid ut såhär:
1. Uppvärmning
2. Skrittpaus 
3. Huvudarbete (inkl. micropauser)
4. Nedvarvning
5. Avskrittning
 
Uppvärming: Hästar behöver, som alla andra atleter, värma upp innan man kan komma till den faktiska träningen. Blodet som huvudsakligen syresätter inre organ och matsmältningsapparat hos en häst i vila ska dirigeras om och istället ge de stora muskelgrupperna syre, och leder och ligament behöver komma igång och "smörjas upp".
I uppvärmningen ingår alltid minst tio minuter aktiv skritt på helt lång tygel. Inget släpande av fötter i underlaget. Jag brukar ofta leda mina hästar en stund innan jag sitter upp. Hästen ska avspänt skritta genom hela kroppen, "pendla" med huvudet och ha så stort övertramp som det går. Därefter minst fem minuter på kortare tygel. Först fortfarnade på ganska långa steg, som åt ökad skritt. Då vill jag kunna starta, stanna och vända med eftergift i nacken, i en längre och lägre form, innan jag kortar form och steg till mellanskritt. Kollar av samma saker där och joggar sedan igång i trav under lättridning. Alltid lättridning i början av ett pass för att avlasta hästens rygg innan den är helt uppvärmd. Här fokuserar jag på takten, att hästen joggtravar med egen motor, att den spårar, är mjuk i nacken och att jag kan göra små variationer i tempo att jag kan växla mellan rakt och böjt spår (20-metersvolter) och att jag kan rida svagt sidvärts på exempelvis förlängda hörnlinjen eller utmed långsidorna. Efter ca tio minuter går jag över till galopparbete i samma system. Allt utan någon press. Det ska kännas lätt, men hästen ska svara på mina hjälper, både framåtdrivande och förhållande. Uppvärmningen ska just värma hästen och göra den psykiskt och fysiskt lösgjord. Efter uppvärmning i båda varv pustar jag alltid i skritt i ett par minuter. 
ℹ️👉🏻En spänd häst kan varken lära sig något nytt eller komma till faktisk träning, dvs muskelbyggande träning för hållbarhet, det vi kallar för genomsläpplighet eller ridbarhet. Hästen blir inte lösgjord bara för att man tar tyglarna, den måste få lite tid på sig. Att förvänta sig att allt ligger på plats redan från början är inte bara orealistiskt, det är oschysst mot hästen också. Den behöver en chans att komma igång. En fysiskt eller psykiskt spänd ryttare kan heller inte lösgöra en häst, så det gäller att hålla både kropp och knopp i schack. 
ℹ️👉🏻Lösgörande rörelser och övningar är till exempel övergångar, tempoväxlingar, framdelsvändning och skänkelvikning. I uppvärmningen jobbar man med utbildningsskalans grundläggande fas; takt, lösgjorhet och kontakt. 
 
Huvudarbete: Beroende på vad jag har tänkt att träna på och hur hästen känns för dagen så lägger jag sedan upp arbetet med det. Mina hästar som befinner sig på LA-MsvB-nivå jobbar just nu mycket med skolor och rakriktning, dvs samlande arbete som får dem att lägga mer vikt i bakbenen. Vi jobbar med att utveckla både påskjut och bärighet, och måste därmed röra oss mellan stegen i skalan. Men hela tiden tillbaka till lösgjorheten om den går förlorad. 
ℹ️👉🏻Skillnaden mellan spänning och anspänning är att när hästen är anspänd så jobbar den forfarande lösgjort och det är endast i det läget som man faktiskt tränar den. Det är när den tar i. När den inte förstår, blir rädd eller vill fly hamnar den i det spända läget och genast blir det nedbrytande istället för uppbyggande. Då backar man ett snäpp och går tillbaka till lösgörande arbete för att få hästen trygg igen så man kan komma in i träningsläge. Jag är också noga med att låta dem få korta pauser eller strecha efter längre samlande jobb, så de inte går in i väggen. Jag vill hålla dem happy, så de vill fortsätta! Det gäller också att lära sig känna när hästen börjar bli trött, eftersom det är större skaderisk då, och inte köra på och nöta för länge. Jag brukar tänka att de alltid skulle kunna orka en liten stund till när jag avslutar. 
 
Nedvarving och avskritting: Efter det samlande arbetet får de jogga ner i trav under lättridning en stund för att komma ner i puls och andning och strecha ut överlinjen, utan att för den sakens skull hamna i framvikt och lägga sig i handen utan vill ha kvar lite kontakt på tyglarna. (Jag har aldrig förstått det där med att släppa tyglarna helt när man travar av dem, det känns ju som att vaska hela arbetspasset, att bara släppa allt.) Jag joggar ner på samma sätt som jag värmer upp. Raka och stora böjda linjer. Tre serpentinbågar (på lång bana) eller 20-meters åttvolt (kort bana) är en bra övning för att kolla att hästen vänder med en utan att tappa takten att den går att ställa och böja åt båda håll och följer ryttaren. Efter det skrittar jag, eller sitter av och leder, minst tio minuter på lång tygel. Ofta gör jag det utomhus om jag ridit i ridhuset, både för att de ska få se annat och för att variera underlaget för dem. 
ℹ️👉🏻Lika mycket som att hästen behöver värma upp så behöver den successivt komma ner i varv efter arbete. Inte bara för att minska skaderisken, men också för att motverka träningsvärk och ömma muskler i efterhand. Den behöver "gå av sig" mjölksyra och slaggprodukter som blivit av träningen och återgå till normalpuls och -andning innan den går in i stallet. Blod som huvudsakligen har syresatt musklerna under arbetspasset ska återgå till de inre organen och hela kroppen ska tillbaka till "nolläge". Är det sommarvärme och den är svettig kan den duschas för att kylas ner innan man skrittar av genom att leda den, då blir återhämtningen snabbare (precis som attt man kan låta den ånga av på vinterhalvåret innan man lägger på filt eller täcke). 
 
Givetis ser passen olika ut beroende på hur gammal hästen är, vilken utbildningsnivå den befinner sig på och vad man vill ha ut av just det passet, men detta är en (i min värld) bra mall för ett systematiskt och pedagogiskt upplägg för hästen i dess träning och utbildning. Jag ser det också träningen som ett gigantiskt pussel; man kan inte få alla bitar på plats på samma gång, framför allt inte när ryttare eller häst ska lära sig något nytt. Det måste få ta tid. Och då är det extra viktigt att man kan falla tillbaka till komfortzonen (lösgjordheten) när man stöter på patrull, framför allt för hästen. 
 
Hur brukar dina ridpass ut? 🐴