Tankar om dressyren

Jag har låtit detta inlägg ligga i utkastet och marinera sig ett par veckor, men nu känner jag att det måste läggas upp. Jag måste vädra mig lite. Och kanske sticka ut hakan och provocera någon. Jag tänker på EM i Aachen. Dressyren. Och även om det var ett tag sen nu så har jag bara två ord och ett frågetecken.  
 
Vad hände? 
 
Ja, det missas hej vilt i ettorna  i Specialen (Jag såg inte, men hörde/läste. Okej, det kan hända och vädret spelade väl lite in där också kanske). Edward Gals häst biter sig i tungan, blöder, blir diskvalificerad. Patrik Kittels Deja får tungan över bettet och Patrik väljer att utgå och missa küren. Heder åt honom, så mycket förberedelser och mycket som står på spel och ändå sätter han hästens bästa först. Hatten av för det.
 
Men det jag tänker mest på är att Mattias Alexander Rath genomför ett helt program på en tveklöst halt Totilas, vilket lämnar rätt många frågor hos mig. Frågor i stil med:
  • Hur kan han som ryttare på den nivån inte känna att hästen halt?
  • Är det ingen på uppvärmningen som sett detta?
  • Hur kan INGEN av sju domare blåsa av och säga "Din häst är halt, du får gå ut"? 
Den svenska domaren hade tydligen kommit med någon ursäkt om att hon satt i någon vinkel så hon inte hade sett. Eh? Jag tror att den nakna sanningen är att domarna inte vågar blåsa av på grund av konsekvenser från FEI, hästägare och ryttare. Och det är klart att de måste vara säkra på sin sak, men vid ett så klockrent fall på ett mästerskap är det helt oacceptabelt att inte göra det. Dressyrsporten är redan "under luppen" och kritiseras för att vara djurplågeri med diverse metoder som med all rätt tål att ifrågsättas och granskas. Är det då läge att spä på det hela genom att låta en häst gå ett helt program med ont i ett ben? Till och med helt oinvigda såg att hästen gick konstigt. Och dessutom så sitter kommentatorer och försvarar det hela med att "Det går inte att tvinga en häst, den skulle aldrig göra det om den inte ville eller hade ont någonstans." Tillåt mig säga: Bullsh*t! Såklart det går att tvinga en häst. Det har under den senaste tiden kommit fram mer och mer vad som händer bakom stängda dörrar (och tydligen under uppvärmning på mästerskap, host) hos vissa ryttare i världseliten. Och det visar att man med ytterst vidriga metoder kan tvinga en häst till underkastelse och lydnad, inte till samspel. Vi har metall både i munnen på hästen och på våra egna hälar, det kan man räkna ut med bakdelen hur man kan använda det. Hela ridsystemet går ut på "pressure and release", det vill säga ett tryck som tas bort när hästen gör rätt. Det trycket går lätt att göra till ren smärta för hästen och ja, det förekommer. Kanske mer än vad vi både vet och vill veta. Så åter igen, man kan tvinga en häst. Jag säger inte att alla på världselitnivå gör det, men det förekommer, både här och där. 
 
När vi ändå är inne på ämnet så känner mig väldgt kluven inför den här sporten på högsta nivå när man förstår att det mer och mer handlar om pengar ju högre upp man kommer. Och det är klart det gör, allt handlar om pengar. Det är ryttarnas arbete och uppfödarnas investeringar. Men det får aldrig bli på hästarnas bekostnad! De har inte bett om att få göra det här och de vet inte varför de gör det, de hade helst velat gå i hagen och äta. Hästen blir mer och mer ett redskap och man både ser och hör om fler som använder alltför hårda metoder, eller rent av övergrepp för att så snabbt som möjligt prestera så bra som möjligt. Och det får mig att skämmas. Man pratar om kärleken till hästarna, men det är inte kärlek att behandla ett försvarslöst djur på det sättet för egen vinnings skull. 
 
 
 
 
 
4
Jennifer

Det är fruktansvärt och så sjukt tråkigt för sporten! Tycker inte heller att domarna kan skylla på vilken vinkel de satt i - Hallå, hästen (Totilas) var HALT! Och det syntes tydligt även på kortsidorna... Och en domare på den nivån ska väl veta hur det ska se ut från alla vinklar som finns, eller? Det är också riktigt tråkigt när man får se bilder på hur vissa rider sina hästar på framridningen, våldtäktsridning hör verkligen inte hemma i vår sport (eller någonstans alls för den delen) och det behövs nog rätt stora insatser för att det ska bli en förändring. Usch. :(

Svar: Ja eller hur, det är som sagt så man skäms när man säger att man håller på med dressyrsporten. Jag hoppas verkligen att FEI tar tag i detta snarast.
Åsa Foglé

Ridfröken

Håller med dig till 100%!
Ibland känner jag mig så trött på dressyrsporten att jag kan spy. Det finns i och för sig riktiga rötägg i hoppningen och säkert i andra grenar också, men det som stör mig så extremt i just dressyren är att det ÄR en bedömningssport - och ändå kan t.ex. en halt häst fortsätta hela programmet utan att någon av hela sju domare säger ifrån. Och ibland känns det som att usel ridning brukar straffa sig självt i hoppningen genom stopp och rivningar, men den kan istället premieras i dressyren med skyhöga poäng om hästen har tillräckligt bra gångarter.

Tack och lov finns det riktigt fina förebilder också, som rider och håller sina hästar med hjärta, hjärna och skicklighet. Annars hade jag nog sagt tack och adjö till dressyrsporten för längesen. :/

Svar: Ja, det är ju egentligen helt sjukt. Och ja, verkligen tack och lov att de finns och att de är dom som ligger i toppen ;)
Åsa Foglé

Miranda Kedbäck

Jag håller verkligen med om allt du skriver. Detta är ett "bevis"på att många domare ibland låter sina personliga preferenser (om kända namn) spela in. MEN, det är endast domare C som kan blåsa ut ett ekipage. Så "skulden" för att utblåsningen inte ägde rum kan bara läggas på en domare, inte på alla sju.

Svar: Ja verkligen! Okej, bara domare C kan blåsa ut, men de måste väl ha någon slags kommunikation med dagens teknik? Jag är dåligt insatt i hur det funkar, men är det alltid domare C's beslut?
Åsa Foglé

Matilda Holmström

Fantastiskt bra inlägg!

Svar: Tack, jag kände att jag behövde få ur mig det. Och ju fler vi är som ifrågasätter, desto bättre!
Åsa Foglé