Nu är jag tillbaka! Jag insåg att jag gillar ju att skriva och ventilera mina tankar, så nu tar jag upp det här igen. Och det blir ju lite extra roligt när jag ser att ni är några stycken som fortfarande kikar in här.❤ 

 

Rubriken då? Det handlar om att det igen har uppdagats att stallpersonal utnyttjats av sin arbetsgivare. Jag känner bara: är någon förvånad? 

 

Hästbranchen* (OBS: Föreningsdrivna ridskolor exkluderade!) är på ungefär alla sätt en röv-branch som inte liknar någon annan branch. Det är en branch där varken arbetsmiljö- eller arbetstidslag verkar gälla. Där arbetsgivaransvar och kollektivavtal saknas. Där sexuella trakasserier, kränkningar och övergrepp är helt okej att bli utsatt för om man vill ta sig uppåt och en bransch där man som anställd kan få arbeta långt över tillåten tid näst intill gratis. För "man lär ju sig så mycket". Obsa ironin här.

 

Hästbranchen* är en branch som underminerar sig själv genom att inte ta skäligt betalt. Tar man inte skäligt betalt kan man inte avlöna sin personal. Hästbranchen* är en branch där outbildade "tränare" står och lär ut konstigheter mot svarta pengar, alldeles för billigt. En branch där man annonserar om att arbeta gratis. Senast igår såg jag en annons där en ryttare söker "samarbete" med uppfödare att utbilda hästar mot att uppfödaren står för hästens omkostnader. Arbetet, utbildningen av hästen, skulle vara gratis. Hästbranchen är en bransch där kunderna har någon slags föreställning om att gläjden och kärleken till hästarna kan betala företagarnas utgifter och leverne. Det hade varit intressant om det hade varit så i byggbranchen. "Men jag tycker ju det är SÅ ROLIGT att snickra och jag ÄLSKAR ju plankor och brädor också, så då kan jag inte ta betalt för det. Och mina anställda arbetar nästan gratis och jag tafsar på dem varje dag. Det får de stå ut med, de ska vara tacksamma att de får slava här, jag är ju en så skicklig snickare och de lär sig så mycket." (De anställda får jobba 15 tim per dygn med att bära virke. Sen får sova i byssjan). 

 

Sen kan man ju fortsätta i all evinnerlighet med hur viss hästförsäljning går till, hur så kallad hästträning fungerar bakom stängda dörrar med till exempel "förbud att filma", att man som anställd skriver på sekretessavtal med tystnadsplikt om verksamheten. Avsaknad av transparens indikerar otillåtna metoder och tillvägagångssätt i min värld. 

 

Jag blir så provocerad av detta och jag skäms för att kalla mig hästföretagare när en del av mina så kallade kollegor beter sig på det här sättet.