Åsa Foglé

Oktoberfrost
Höstens första frostmorgon och härlig, frisk luft. Långkalsonger, mössa och vantar. Hästarna är ute, stallet är klart och nu är jag hemma och jobbar lite med annat och ska äta lunch innan jag åker tillbaka för att rida båda hästarna. 
Det dök upp ett minne från för två år sedan i min fb-feed förut; ett blogginlägg om att jag gillar oktober med alla färger, raggsockar och dunvästar, men att novemberkoman också börjar smyga sig på. Tröttheten, sömnsvårigheterna, de väldigt märkliga drömmarna, motivationen som tryter i största allmänhet. Det är precis samma nu. Jag vet att det är övergående, men blä vad segt det är. Jag vet också att jag inte är ensam om att känna så här. Man får passa på att njuta av och suga in ljuset dagar som dessa! 
Snuvad på konfekten
Hej tisdag! Jag och Hjördis hänger i soffan, dricker kaffe och planerar kvällens clinic jag ska ha på ridskolan. Vi har teorivecka med fokus på hållbarhet och temat ikväll är "Vikten av ett bra samarbete mellan häst och ryttare för en lång och hållbar relation". Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Hästar är inga maskiner, alla fungerar inte likadant och det finns liksom inget facit som fungerar på alla hästar. Det finns en generell "manual" framtagen utifrån hästens instinkter, biomekanik och fysik, men för att få ut det allra bästa av varje häst krävs kunskap, erfarenhet och fingertoppskänsla. Alla hästar har olika förutsättningar, både fysiska och psykiska, men all träning går ut på att stärka hästen för att den ska hålla länge och må bra utifrån de enskilda förutsättningarna. Det som fungerar på en häst, kan vara helt fel på en annan. 
 
 
Det här låg som utkast och idag är det redan lördag. Jag är för övrigt nöjd med clinicen, en diger skara elever hade samlats för att titta, lyssna och reflektera och mina tre ryttare gjorde ett fint jobb och visade på sätt att värma upp med fokus på takt och lösgjorhet. 
 
Idag har jag och Carmen varit på tur och luftat oss i Kungsbacka. Med betoning på luftat. Skulle startat en LA:4, men fem minuter in i framridningen upptäcker caddy Kim att Carmen blöder näsblod. Så det var bara att sitta av, gå ut och lasta igen. Hon hade väl kört näsan i hönätet och stuckit sig eller så var det bara ett ytligt blodkärl som brast när hon frustade. Sjukt synd, hon kändes väldigt fin fram till dess. Jag torkade ur nosen och så kom det en droppe till och det var det. Så hon överlever, men jag hamnade lite i ett antiklimax, lite snuvad på konfekten. Snopen helt enkelt. Jaja, det kommer fler tillfällen. Och träningen för Tora igår var näst intill magisk, jag får leva på det istället. Nu åker jag tillbaka till stallet, och ska attackera Lillens mugg med Biolight. Väck ska den! Sen är det lördagkväll i soffan. Vad gör ni? 
Pink october / Beat it
Ja, precis som bilder säger så kommer jag att skänka 25 kr per träning till Cancerfonden och Rosa bandet för att bidra till cancerforskningen. Vill öven pay it forward och utmana fler tränare att göra samma sak! 
 
Jag kommer ha både enskilda träningar och gruppträningar, håll utkik om du är intesserad att vara med!