Året som gick, 2015 del 2

Juli: Sommaren fortsätter och jag och hästarna tränar på. Inleder sista veckan på semsestern och åker och hälsar på Lillens uppfödare, får klämma på föl och besöker Borås djurpark. 
 
Augusti: En händelserik månand. Jag får ur mig några tankar efter EM i Aachen, lyckas pussla ihop ett perfekt träns till Lillen (ah, denna materiella lycka!) och krånglar med sadelprovning. Kommer fram till att jag ska ha en Equipe Oracle. Åker och hälsar på Helly och Batman i Onsala, går på bästa väns bröllop, fortsätter lägga det tänkta framgångspusslet bland annat genom att köpa mig en sadelkonsultation (vad ska jag ha kontra vad jag inte ha), träffar en pluggkompis och åker med stallägaren och groomar. 
 
September: Jag och Lillen åker till Kungsbacka hälsklinik och gör en hälsocheck och får ett "Ok, go!" Jag får en rejäl dipp och tappar nästan all tro på min egen praktiska förmåga att rida, men lyckas på något sätt (antagligen med det Fogléska pannbenet) ändå debutera med Lillen i MsvC och skrapa ihop strax äver kvalprocent. Jag har sådan jädra tur att jag hittar en Equipe Oracle med exakta mått för mig och Lillen på annons, får sålt Childericen till en stallkompis och åker och hämtar den nya. Samtidigt är över en halv miljon människor på flykt undan IS och jag och min vän Lisa sjösätter min idé jag klurat på under en längre tid; RIdsporten Hjälper, en insamling till förmån för UNHCR. 
 
Oktober: Jag och Lillen åker och tävlar i Trollhättan, denna gång med bättre känsla och sätter ett första kval till MsvB. Carmen får åka på utredning efter att tydligt ha visat missnöje vid ridning under en tid och efter diagnos och behandling börjar en tre månader lång rahbiliteringsperiod med träning endast från marken. Jag upptäcker Equiband, på inrådan av behandlande veterinär och får hjälp av Vivi på Care of Ewards, både på kurs och hemma. 
 
November: Jag fortsätter rehaba Carmen med Equibandet, tömkörning, promenader och streching. Lillen och jag åker på säsongen sista tävling men en bättre känsla än sist. Jag funderar lite kring halvhalter och försöker motverka novemberkoman för allt vad jag är värd. 
 
December: Jag sitter upp och känner på Carmen igen efter tre månaders rehabilitering och hon känns nollställd, så att säga, som innan hon blev dålig. Jag vågar göra något som jag inte vågade när jag var yngre, får ett positivt svar och klappar mig själv på axeln. Ridsporten Hjälper kör en snabbinslamling till Musikhjälpen 2015, Carmen får laserbehandling som hjälper fantastiskt och Lillen får jobba en hel del med bommar och cavaletti. Mycket bra.