Åsa Foglé

Om att jobba med det man har
En av de saker som jag tycker är så fantastiska med ridningen är att det går att utöva oavsett hur gammal man är och mer eller mindre oavsett vilka förutsättningar man har. För olika förutsättningar har ju vi alla. Jag funderar mycket på detta, både kring min egen ridning, men framför allt hur jag kan hjälpa mina elever som alla har olika förutsättningar.
I min roll som ridlärare tittar jag i första hand på ryttaren, som sedan med rätt ridning kan utbilda och utveckla sin häst. Många gånger är clinics och föreläsningar så koncentrerade kring hästens förutsättningar, men sällan kring våra förutsättningar som ryttare. Så här tänker jag kring våra förutsättningar ur ett ryttarperspektiv: 
 
  • Fysiska förutsättningar. Ryttarkroppar finns i alla former. Hur ser just din kropp ut? Var finns dina styrkor? Vad behöver och kan du förbättra? Vad behöver du acceptera att det inte går att förändra? Hur kan du utnyttja just din kropp till dess fulla potential på hästryggen? Behöver du kanske t ex stärka bålen för bättre balans eller stretcha insida lår för att komma mer ner i sadeln? Behöver du öva din koordination och kroppaskontroll? Eller kanske att kunna slappna av i axlar och armar?
Att skapa sig en bild av sin egen kropp och dess egenskaper hjälper dig att både formuera och jobba mot dina mål, som också behöver vara realistiska. Det finns idrottskliniker och personliga tränare som kan hjälpa dig göra en utvärdering av just din kropp. En del är dessutom specialiserade på just ryttare. 

  • Mentala förutsättningar. Hur är ditt ryttarsjälvförtroende? Känner du att du kan rida? Tror du att du kan utvecklas? Hur hanterar du stress i form motgång på hästryggen? Vad händer i dig när hästen inte gör som du vill? Är du lugn och försöker igen? Blir du spänd, irriterad? Kan du, när du rider för tränare, ta instruktioner utan att ta dem personligt? Kan du gå in i din bubbla och inte låta dig bli störd av andra? 
Mental träning har de senaste åren slagit igenom även inom ridsporten. Och det är ju egentligen en avgörande faktor, eftersom vi jobbar med djur som är oerhört känsliga för vår sinnesstämning. Och även här behöver man göra en inventering av sina mentala styrkor och fallgropar och hämta kunskaper för att kunna stärka det som behövs. 
 
  • Teoretiska förutsättningar. Hur ser ditt kunnande i ridning och kring hästar ut rent teoretiskt, oavsett disciplin? Förstår du sambanden mellan ridningen, hästens biomekanik, fysiologiska förutsättningar och biologiska natur? Har du koll på syften med olika övningar och hur man lägger upp träningspass, -scheman och terminer? 
Här finns det en uppsjö av böcker att förkovra sig i, beroende på vilket system man jobbar i. Även nätet är outtömmligt på information, men som alltid; var källkritisk. Tyvärr finns det även allt för mycket tveksam information kring hästar och ridning, som kring det mesta. 
 
  • Hästens förutsättningar. Det viktigaste av allt. "En ryttare är aldrig bättre än sin häst".  Vad har min häst för förutsättningar? Har den de fysiska och psykiska egenskaper den behöver för det jag vill ha den till i största allmänhet? Hur ser hästen ut rent exteriört? Lång rygg, kort rygg? Hur är halsen ansatt? Har den plats vid ganascherna att kunna bli eftergiven i nacken? Är det överbyggd eller byggd i uppförsbacke? Vill hästen jobba eller måste du tvinga den? 
Vi bryter ner det en gång till; Vad har min häst för förutsättningar just i dag? Är den i form för att jobba med samlande övningar som jag planerat eller behöver jag lägga fokus på att lösgöra den? Eller kanske tvärt om. Ett planerat joggingpass kanske blir mer trimmande för att läget kommer. 

  • Eller om man rider på ridskola, vad har hästen jag sitter på idag för förutsättningar? Har den möjlighet att kunna göra det jag vill eller ber jag om för mycket? VI vet att olika hästar är olika att rida på, en del är mjukare än andra, en del känsligare, andra mer förlåtande. Vissa är mer framåt, andra åt det segare hållet. Om du vet att du inte kan få sega Sonja att bli kvick i fötterna, försök inte, utan öva på t ex dit sits istället. Eller att hålla handen mjuk och stilla. För ber man om något som hästen inte har förutsättningar för skapar det bara missnöje hos ryttaren, vilket hästen känner. Och skolhästar ska ha dessa egenskaper. De är tränade och skolade att lära våra elever rida, inte tvärt om. 
 
  • Ekonomiska förutsättninar. Det är klart att man kan lära sig att rida utan att vara miljonär, men om man har egen häst så är den krassa sanningen att man höjer man oddsen om man har kapital. Då har man medel att träna för en duktig instruktör, investera i väl passande utrustning, kanske låta veterinär och fysioterapeut gå över hästen ett par gånger var om året.
Det man inte kan köpa är drivet att utvecklas, passionen för hästarna och hur hårt man är villig att jobba för att nå sina mål, och bara det kan ta en långt! Men summa summarum är att vi alla har olika förutsättingar, och att jag tänker att det gäller att jobba med det man har, och emot rimliga mål. Annars blir alla inblandade bara ledsna. 
 
***
Nu ska jag åka och rida, förutsättningarna idag är inte på topp. Jag känner mig krasslig, så det blir ett par lugna, lösgörnade pass.