Åsa Foglé

Dressyrtävlingar behöver HLR!

Läser i senaste Ridsport att man är rädd för att dressyrtävlingar mer eller mindre kommer dö ut, om inte något ändras. Anledningen är såklart pengar. När domare, distriktet och Equipe (som idag är ensamma om tjänsten, vilket ger monopol och ingen konkurrens som kan pressa priset) har fått sitt arvode och rosetter, plaketter och premier är betalda ungefär finns ungefär 20 kr per start kvar till arrangören. 20 kr som ska täcka material, så som dressyrstaket, kostnad för traktor eller fyrhjuling som ska tankas och sladda banorna och kanske lite mat och fika till de helt ideella och ovärderliga funktionärerna som faktiskt jobbar gratis. Utan tävlingsledare, sekretariat, domarsekreterare, ring masters, de som fixar maten och resten av crewet som alla jobbar utan arvode hade vi inte haft att möjligheten att tävla över huvud taget. 

Jag tror det är flera områden man behöver attackera för att få fulla klasser och bättre deltagande.

·      ”Först-till-kvarn-systemet” som just nu tillämpas när man anmäler till tävling är nog egentligen inte så bra. De mest eftertraktade tävlingarna blir överfulla på nolltid, med ofta lika många reserver som starter. Och om jag går till mig själv så anmäler jag mig inte som reserv nr tjugo utan tittar på andra tävlingar i stället. Men, när tävlingen närmar sig droppar folk av och klasserna är sällan fulla ändå och jag hade nog kunnat starta som reserv nr tjugo.  Det känns lite som att många garderar sig och anmäler "i förebyggande syfte", men på tävlingsdagen, är klasserna sällan fulla.

Hur kan man lösa det? 

  • Återinföra lottning? Det förutsätter att man kan anmäla sig till flera tävlingar samma dag och sedan välja om man blir inlottad på flera av dem. Det kräver kanske längre planeringstid för tävlingsledningen och kortare anmälningstid, men det ger alla samma möjlighet att få komma med och inte bara de som hänger på låset när tävlingen öppnar. 
  • Alternativt eller även att man också som ryttare får ansvara själv och aktivt gå in och ta eventuell ledig plats om man hamnar på reservplats. Jag vill inbilla mig att en del av strykningarna beror på att man missat att man gått in automatiskt som reserv (jag har i alla fall gjort det). Alltså, reserverna ansvarar själva för att gå in och se om någon strukit sig och kan välja att gå in om man vet att man kan och vill åka. 
  • Startavgiften till tävlingen dras direkt i samband med anmälan. En det tävlingar har redan den principen, vilket jag tycker är bra. Jag tänker även att man skulle kunna införa att endast halva startavgiften återfås om man stryker sig, så att halva starten är bindande. Kanske kan det avhjälpa problemet med ”okynnesanmälningar” och "jag-åker-om-jag-känner-för-det"-inställningen som hindrar andra som faktiskt verkligen velat deltaga. Dessutom ger det arrangören ändå betalt för besväret att hålla på med återbetalningar och administrativt arbete. 

En annan aspekt är inställningen till att själv agera funktionär på hemmatävling. Många klubbar har obligatorisk funktionärstjänst vid x antal tävlingar per år. Tvång i stil med det tror jag inte fungerar så bra. Jag tror snarare på att om man skapar en vi-känsla och gemenskap så är det inte svårt att engagera medlemmar att hjälpa till. Här är ett tidigare inlägg om just detta.

 Annat man som arrangör kan fundera på är tävlingens eller klassens typ.

  • T ex att klassen endast är öppen för ekipage som ej gått över t ex 65% i samma klass tidigare. Lite som kvalgränserna. Det är lätt kollat via tdb. Kanske förbundet till och med på sikt kan programmera in en spärr vid anmälan? Och även samma fast tvärt om, för ekipage som gått över 65%. Alltså, lite som uppklassningssystemet.
  • Kan man åldersskilja hästarna som i hoppning; Avd A och Avd B även i dressyr? Vuxna hästar tävlar som vanligt och unghästar bedöms, men utan placering. Godkänd ritt ger rosett. Kanske de också bara skulle bedömas som på unghästtesterna, dvs på gångarter, takt, lösgjordhet och ridbarhet istället för varje bedömningsgrupp i programmet? Godkänt program ger rosett. Om inte annat så slipper dessutom unghästarna stå i transport och vänta på ev prisutdelning. 
  • Införa tävlingar i ren inverkansridning, dressyrens motsvaritghet till stilhoppning, där man bedömer ryttarens balans, följsamhet, hjälpgivning och så vidare. Där kommer inte den hästen som sprattlar mest att vinna och eftersom de flesta hästar tenderar att gå bättre ju bättre ryttaren rider så känns det heller inte som en helt orimlig gren att tävla i. 
  • Ha tävlingar för olika åldersgrupper i traditionella klasser, t ex ungdomar rider mot ungdomar och vuxna mot vuxna?
  • Var på en tävling där man fick anmäla "kompislag" tillsammans med en kompis som red samma klass, mot en lite extra avgift. En rolig extragrej som både ger lite mer pengar och kanske fler starter. Efter klassen räknades resultat ihop och vinnare utsågs. 
  • Amatör- och proffsklasser? Kräver såklart en definition av respektive begrepp, men det kanske generar fler starter hos dem som inte vågar sig ut för att ”alla andra är så duktiga”. 

Jag spånar hej vilt här, men jag tror att det är viktigt att börja tänka nytt kring tävlingar. Men framför allt är det viktiga hästarnas välfärd. Det får inte bli på bekostnad av hästarna. Utbildning och träning ska ligga till grund för tävlandet. Och att tävling inte ska bli så dyrt så att det bara är dem med mest pengar som kommer kunna tävla. Det är redan en sport och konst att lära sig som kostar mycket. Så låt oss hjälpas åt! Själv ska jag till Lilla Edet och tävla på onsdag och torsdag, det blir roligt!